Vad gäller i skatteutjämningen Axen-Olin?

Mitt 250:e inlägg får behandla en av mina hjärtefrågor, hur alla kommuner och regioner i Sverige ska få möjligheter och resurser att utvecklas och stärka konkurrenskraften.

Skatteutjämningsutredaren Ulf Wetterberg presenterade idag (referat i DN och SvD) den andra delen i sitt arbete. Nu kommer förslagen att slå mot storstäderna istället för som i våras mot "landsbygden". Hos finansborgarrådet i Stockholm, Kristina Axén-Olin, åker kommunhatten på direkt, "Jag förutsätter att regeringen slänger det här förslaget i papperskorgen" kommenterar hon.

Anledningen till att Stockholm och några andra större städer kommer att få betala en högre avgift in i system är nya beräkningsgrunder på kostnaderna för bla barnomsorg. För mig är det bara för Axén-Olin att skälla bäst hon vill. Liknande förändringar skedde i våras då första delen av Wetterbergs utredning las fram. Då handlade det om "strukturella skillnader", framförallt i lönekostnadsläge, vilket jag anser vara ett mycket dåligt argument. Jämtlands län och landstinget är så litet (befolkningsmässigt som Farsta 122´000) att möjligheten till rekrytering av läkare till våra "outposts" i ex Sveg, Bräcke och Backe är inte omöjlig men svår. Avstånden gör att du som läkare gör bäst i att bo på plats. Att erbjuda jobb i utflyttningsorter där osäkerheten om jobb i vården är högst osäker pga av svag ekonomi och utflyttning är inte det enklaste, ett enkelt sätt är att höja lönerna. Frågan är då om det är Sthlm eller JLL som har svårast att fylla platserna? Nu handlade det iofs om kommunerna i Stockholm och Sverige men låt mig påpeka att skattesnittet i Sthlms län ligger på 18,61% medans riksgenomsnittet ligger på 20,78% det är 1,5% att jobba och fortfarande hamna under snittet. Jag vet att tipset tangerar tassemarker gällande kommunala självstyrets men det är en problematik som utjämningssystemet får stå för.

Exempelvis Krokoms kommun fick i och med Wetterbergs utredning i våras en neddragning med 200:-/invånare i skatteutjämningen pga en låg andel "äldre äldre" i kommunen nu har Wetterberg tittat på andra förändrignar i kommunerna, fine är det förändring så är det.

I grund och botten tror jag inte vi kan ha kvar detta Robin Hood system. Det har ingen vinnare alla känner sig som förlorare. Jag kommer lägga stort hopp och bidra med input till Centerpartiets tillsatta grupp som arbetar med att bredda skattebaserna.

Så 250:e inlägget direkt från Jarse - nu blir det uppdatering med mor sen sova.

Slutet för kommunala utjämningssytemet?

Den beryktade "Robin Hood-skatten" ser ut att börja fasas ut, detta från SvD. "Slutmanglingen skedde på partiledar nivå" står det i artikeln, det betyder bara att partierna är så oeniga att inga andra arbetsgrupper fick ta besluten. Notera också Axen-Olins kommentar "Ett steg i rätt riktning", hon är inte nöjd och ser fler kompromisser i framtiden.

Kommunala utjämningssystemet är på väg att fasas ut, sanna mina ord, man ska kanske säga äntligen. Politiker måste fokusera på offentlig sektors kärnverksamheter, tillväxtskapande åtgärder och att våga leda. Länge nog har systemet i sig fått för mycket fokus på sig, debatten har mest handlat om bidrag, stöld och förslag på ändringar i systemet inte på långsiktiga lösnigar. Det vore bra om det försvann så vi kan diskutera människor och framtid istället för system.


Det finns dock ett krav/önskemål/vädjan...


De flesta CUF och Centerpartister norr om dalälven vet vad jag tänker. Länge har det funnits önskemål om avgifter på produktion som grundas på naturresurser. Problemperspektivet återfinns i kommuner som Härjedalen, Bollnäs & Söderhamn och Kiruna mfl.

Härjedalen: Sveriges mest glesbefolkade kommun med många stora skidorter och mycket skog. Andelen som dock betalar skatt i Härjedalens kommun är inte stor. Uttagen av skog tillfaller inte kommunen som skogen står i. Skogråvaran skulle beläggas med en liten summa typ några ören/kubikmeter som tillfaller kommunen/landstingets kassa i naturesurs kompensation.

Bollnäs & Söderhamn: För länge sedan säg 30 år, fanns möjligheten att fånga stora laxar, +15 kilo, mitt i centrala Bollnäs enormt lockande. Samma möjligheter hade Söderhamn haft om inte vattenkraften satt stopp för fiskensvandring. Idag bedrivs det fisketurism vid älvens utlopp som är direkt kopplat mot havet i max 1 km. Fundera på turismnäringspotentialen om sträckan varit +80 km. Alternativet nu när vattenkraftverken sätter stopp för det hela vore att 1-2 öre/kilowatttimme skulle tillfalla kommunen/landstingets kassa i naturesursförstörelse kompensation.

Kiruna: Kiruna har en hyfsat stor gruva, samma metod skulle kunna användas här. Om några få ören / "nåt med ton & jord/berg eller så!?" skulle ge stora summor till kommun/landsting.

Sammantaget skulle det här ge många kommuner en möjlighet att överleva
själv. De kommuner som nu får betala till andra behöver inte oroa/gnälla mer och
i min utopiska vision blir alla nöjda istället för att leva med systemet där
alla uppfattat sig som förlorare.

Nå vore inte det bra?